Ett alltid lika trevligt fenomen som man drabbas av när tiden står still är att man konsulterar långtidsminnet för att justera grader på problem i sin hemmaregion. Detta tenderar emellertid att drivas till absurdum och det absoluta lågvattenmärket brukar signeras av alldeles för mycket tid till reflektion tillbringande i fjärran länder. En förmildrande omständighet är dock att man precis landat i ett högklassigt bouldermecka och finner liknande problem i helt andra gradspann. Tyvärr är inte utlandsgraderingen så konktret (som idealfallet) utan är ofta resultatet av en lång tid avskärmad från allt vad klättring heter!Utlandsgraderingens fader har förärat Umeå-klättringen mängder med nedgraderingsförslag från en internetuppkoppling någonstans från österns vidder. Nu har hans adept sett ljuset och vi välkomnar honom in i det allra finaste finrummet, tillsammans med långt äldre och mer erfarna gentlemans. Visst kan man justera graderna långt i efterhand och inte ska man skämmas för att gradera ner problem bara för att man befinner sig i klätterisolation. Att dessutom gradera ner problem med minst två grader kräver både mod och ödmjukhet! Alla vi som fått uppleva, vägleda och ta del av denne ynglingens själsliga resa från scorecard-hets till full självinsikt är idag mycket glada och stolta!Varför lita på sina intuitiva åsikter när man kan konsultera det korrekta långtidsminnet ... någonstans i utlandet?